Lördag 1 juli är det vernissage för min utställning: Jag vill sjunga kossans lov på Naturum Fjärås Bräcka kl 12 - 13. Bilderna är på kossor här hemomkring och på kossor som lever helt fritt på fjället vid den aktiva fäboden Östra Grunuberg i Orsa
Jag vill slå ett slag för att vi skall ha mera kossor ute på ängarna och äta mer naturbeteskött och mejeriprodukter från svenska kor. Utställningen pågår till 28 juli och visas varje dag kl 11 - 17.
Välkomna!
Här följer lite kofakta som i vart fall bekymrar mig en hel del:
Jag vill sjunga kossans lov!
Varför det? Jo jag älskar kossor. Kor har
ett sätt att leva, som vi skulle ta efter lite till mans.
Dom tar dagen som den kommer, jobbar en
stund och lägger sig sen ner för bearbetning och eftertanke.
Kor gör oss stor nytta och har så gjort i
10 000 år. Dom ger oss kärlek, mat och mjölk, skinn till kläder och håller våra
marker öppna.
Sista åren har dom fått rykte som stora
miljöbovar….. Är dom det? Det beror på…
Storskalighet och massproduktion premieras
numera mest. En ko för 50 år sedan gav drygt 2000 liter mjölk. 75 % av
mjölkbönderna har lagt ner sin mjölkproduktion, 6 % ytterligare gör det varje
år. Ändå minskar inte mängden mjölk totalt! Varför då? Jo nu pressas korna att
ge drygt 8000 liter mjölk per enhet (ja kon heter så numera).
Regeringen vill att vi skall bli
självförsörjande. Det är svårt när vi för att uppnå hög produktivitet
importerar mycket av den moderna kons foder från andra sidan jorden. Vi
importerar också miljöpåverkande konstgödsel där näringssalterna läcker ut i
och påverkar våra vattendrag.
Vi äter också mer nötkött än tidigare –
mycket importerat från stora jordbruksfarmer i USA och Sydamerika.
Skall vi bli självförsörjande måste vi
utveckla ett jordbruk med eget kretslopp, där gården till stor del producerar
foder och växtnäring själv.
Lite fakta om kossans miljöpåverkan och
vår egen:
• Idisslare kan tillgodogöra
sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av
upprapad metan. Vissa kor är dock miljövänligare än andra, beroende på vilken
bakterieflora de har i vommen, enligt en avhandling från SLU.
• I
idisslarnas största mage, vommen, finns ett mycket komplext ekosystem. Vid
nedbrytning av cellulosa (till exempel i gräs) bildas koldioxid och vätgas, och
det är dessa gaser som omvandlas till metangas..Försök görs för att
påverka bakteriefloran i vommen för
mindre metangasutsläpp vid SLU i Uppsala bl.a.
• Lustgas
frigörs framför allt från kvävegödslad åkermark. Både metan och lustgas når
också ut i luften från naturliga källor såsom sumpmarker och skogsjordar. De
naturliga utsläppen är av ungefär samma storleksordning som människans.
• Människan släpper också ut
en del föroreningar som i sig själva inte är växthusgaser, men som leder till
att koldioxid, metan, ozon eller andra växthusgaser bildas i atmosfären. Till
dessa föroreningar, som vi kan kalla indirekta växthusgaser, hör exempelvis
kolmonoxid och en del kolväten. Trafik är den största källan till utsläppen.
Ozon och många indirekta växthusgaser är
även farliga för människors hälsa. Marknära ozon kan också orsaka betydande
skador på växtligheten.
• Sett
på hundra års sikt bidrar exempelvis ett utsläpp av metan cirka trettio gånger
mer till växthuseffekten än ett lika stort utsläpp av koldioxid, medan freoner
har tusentals gånger större växthusverkan än samma mängd koldioxid. Men
utsläppen av koldioxid är så gigantiska att de ändå står för mer än hälften av
människans sammanlagda klimatpåverkan.
• Enligt
IPCC:s senaste rapport (FN:s klimatpanel) står transporter för 14 % av de
samlade utsläppen av växthusgaser. Enligt samma källa står kor för 4%.
• I
mjölk finns 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag och ger på grund av
sin näringstäthet mycket näring i förhållande till sin miljöpåverkan.
• Svensk
mjölkproduktions klimatutsläpp är 44 % mindre än det globala genomsnittet (FAO,
FNs livsmedels- och jordbruksorganisation)
• Sverige
har goda förutsättningar att producera hållbar mat för hela vår befolkning –
ändå importerade vi år 2016 53 % av den hårdost som konsumeras i Sverige.
• Vi
måste bidra med skattemedel till bönderna, så de kan utveckla den nära
producerade livsmedelsproduktionen och hålla kor som till stor del får gå ute
på naturbete utan stor konstgödning.
• Import
av konstgödsel, kraftfoder och livsmedel bidrar bara till att vi hjälper till
att ge klimatpåverkan i andra delar av världen
Därför vill jag sjunga kossans lov! Låt
oss få se allt fler kossor ute på ängarna och på halvt igenvuxna betesmarker
igen! Ge oss närproducerade livsmedel! Köp mejerivaror och kött från svenska
gårdar!
Lär oss njuta av tillvaron på samma sätt
som en idisslande ko ser ut att göra och minska vår stress i livet! Vi har
egentligen inte så bråttom om vi tänker efter….. men då får man ju göra det!
Källor: Offentliga rapporter från FN
(livsmedels- och jordbruksorganisation), LRF, SLU, Naturvårdsverket
Kristina
Eriksson 2017
Klicka på den här länken om Du vill se fler bilder
